Rekord i spontanitet!!!!
Mhm, bara sådär. Emmaboda i sommar!
Vad händer? Jag skulle ju inte dra bort och campa i lera och kiss detta året?
Antar att min kärlek för misär-fylla är för stor helt enkelt. Nerå. Har riktigt fina minnen från tidigare år. Även om emmaboda är nytt för mig. Okej, är så glad att jag inte vet vad jag skriver.
Bara att hålla tummarna att mina vänner hänger på nu. Annars löser sig den biten också. Har inte känt mig såhär upprymd på månader. Mår illa så ovant det är. Om jag spyr nu är det en lyckospya.
Jag måste verkligen alltid klämma in någon vidrigt.
//Spynöjd tjaj.

Vad händer? Jag skulle ju inte dra bort och campa i lera och kiss detta året?
Antar att min kärlek för misär-fylla är för stor helt enkelt. Nerå. Har riktigt fina minnen från tidigare år. Även om emmaboda är nytt för mig. Okej, är så glad att jag inte vet vad jag skriver.
Bara att hålla tummarna att mina vänner hänger på nu. Annars löser sig den biten också. Har inte känt mig såhär upprymd på månader. Mår illa så ovant det är. Om jag spyr nu är det en lyckospya.
Jag måste verkligen alltid klämma in någon vidrigt.
//Spynöjd tjaj.
Från p&l förra året. Rätt lättslaget faktiskt.

There must be some kinda way out of here
Ångest är helt sjuk idag, va fan hände? Söndagen har varit en riktigt bra söndag får jag allt säga, fram tills alla vänner gick, men så fort man blev ensam så *poffångestdirr*. Ensamheten är inte alltid så bra alltså, man tänker på tok för mycket då. Och att ha denna ångest o sen inte ha någon anledning till det är ju bara sjukt. Äre verkligen spriten som gör all denna ångest? Bara för att man hade lite skoj igår så ska man må skit idag. Livet leker ju i princip och man har det hur bra som helst och sen ska man må bajs en dag, det hänger inte ihop, neee gillar inte detta alltså.
Idag tänkte jag iallafall inte bjuda på en house dänga, utan idag blire Norma Jean, enjoi!
Hellre en tumör i hjärnan än unge i magen.
Sjukt att man kan vara så trött att ett andetag är en bedrift i sig. För att inte tala om att hålla ögonen öppna. Somnade på bussen idag - igen. Två ungar fnissade åt mig. Kunde dom allt få, tänkte jag. Inget är lika charmerande som en sovande människa på bussen med vackra barnskratt i bakgrunden. Barn, jordens avskum. Nerå. Ni är söta. Om 15 år.
Fast en kille ~8år sa att jag hade ballt hår. Han verkligen menade det. Han fick tillochmed känna, till hans stora förtjusning. Då, i smyg, ångrade jag alla onda tankar jag någonsin tänkt om barn. Sen gick han av och nästa last kom på. Svordomarna flög, återigen, som arga bin i huvudet och jag tänkte både det ena och det fjärde.
Barnjävlar, stryk skarom ha. Förutom den söta.
Ibland blir jag bitter över att jag aldrig fått vara storasystern. Den som tar hand om någon. Lär. Pratar. Förstår. Skyddar. Slår ihjäl. Fast bara på skojj. Eller?
Kanske därför jag är så rädd runt barn, så himla ovant. Dom säger idiotiska saker och jag vill tilltala dom som en vuxen. Orkar inte sänka mig till dera nivå. "Detta Jesper, är ett träd. Det finns här för att....DET SKA STÅ DÄR FÖRIHELVETE, FÖRSTÅ?!!"
För har jag lärt mig något genom att praoa på dagis är det att inte, inte, inte, inte vara vänliga mot dom.
Vipps! som det är så kallar dom dig mamma och springer runt och håller dig i handen. Deras äckliga, svettiga, snoriga, kladdiga, smutsiga, små, avskyvärda händer. Usch.
Vet inte vad som hände nu, jag skulle sova. Hoppas jag inte drömmar om barn.
Godnatt.
Fast en kille ~8år sa att jag hade ballt hår. Han verkligen menade det. Han fick tillochmed känna, till hans stora förtjusning. Då, i smyg, ångrade jag alla onda tankar jag någonsin tänkt om barn. Sen gick han av och nästa last kom på. Svordomarna flög, återigen, som arga bin i huvudet och jag tänkte både det ena och det fjärde.
Barnjävlar, stryk skarom ha. Förutom den söta.
Ibland blir jag bitter över att jag aldrig fått vara storasystern. Den som tar hand om någon. Lär. Pratar. Förstår. Skyddar. Slår ihjäl. Fast bara på skojj. Eller?
Kanske därför jag är så rädd runt barn, så himla ovant. Dom säger idiotiska saker och jag vill tilltala dom som en vuxen. Orkar inte sänka mig till dera nivå. "Detta Jesper, är ett träd. Det finns här för att....DET SKA STÅ DÄR FÖRIHELVETE, FÖRSTÅ?!!"
För har jag lärt mig något genom att praoa på dagis är det att inte, inte, inte, inte vara vänliga mot dom.
Vipps! som det är så kallar dom dig mamma och springer runt och håller dig i handen. Deras äckliga, svettiga, snoriga, kladdiga, smutsiga, små, avskyvärda händer. Usch.
Vet inte vad som hände nu, jag skulle sova. Hoppas jag inte drömmar om barn.
Godnatt.
;) hehe ;D hihih ;;;;))
Dagjävel. Somnar överallt. Bussen. Jobbet. Ögonen började spåra ut på promenaden, jag blev rädd? Väntrummet. Framför doktorn. Nästan. Nu. Typ. Vad är detta?!
Så jäkla trött.
Och bättre lär det inte bli )''''''''''':
Så. Det var det bittra.
Det ska ju hända massa bra saker nu, sommar vafan. Till helgen blir det hundpassning, fast det hör nog till den bittra biten. Eller? Jag borde kanske tare lite lugnt på alkoholintaget. Men så trååååååååkigt ):. Känner mig som en 3-åring som inte får pilla i näsan vid matbordet. "MEN JAG VILLLL!!!!!!!!!"
Denna kamp mellan förnuft och idioti som ständigt pågår i hjärnan. Kan inte bara idioten få segra någon jävla gång?
Fan jävla helvete fetta. Svär på tok för mycket. Aslöjligt. Fan. Jag är en tönt.
Och jag behöver en kamera. Seriöst, för att överleva. Alla helger blir ett enda blurr annars, har ingen koll längre. Och kommer inte minnas folks studenter som speciella och blablabla. Må hända att man är skadad av all elektronik när hjärnan inte kan lagra minnen utan lite hjälp. Men..vad göra?
Vad göra?
Vad göra?
Vad göra?
Vad göra?
Vad göra?
Vad göra?
Vad göra?
Vad göra?
Vad göra?
Vad göra?
Säg deru!
Imorgon tar Alma studenten, dagen ingen trodde skulle komma. Ska vara så löjligt glad för hennes skull.
Och om en månad blir jag mig själv igen. No more energitjuv från andra och mig själv. Tror jag. Hoppas jag. Jobbar på't!
Fick känslan av att jag ville lägga upp lite klipp, foton och texter rörande djurrätt. Det finns få saker som gör mig så förbannad som att se ett djur lida. Varelser som inte har ett korn ondska i sig ska få uthärda människans grymma gärningar. I mina värsta stunder skulle jag antagligen kunna döda någon av asen som får en kick av att tortera och mörda djuren. Vill länka en video om vad mjölkkorna i Ohio går igenom varje dag, så kanske ni förstår. Men å andra sidan, till vilken nytta? Detta är ingen djurrättsblogg. Ingen hatblogg. Bara en askass blogg med en bitter tjej och en tokjöns till man som dyker upp tittsomtätt och länkar någon skithäftig houselåt. (Nerå, gillar dina dunkadunka låtar Johaaaaan.)
Så jag låter bli. För nu.
Cakefart!
Så jäkla trött.
Och bättre lär det inte bli )''''''''''':
Så. Det var det bittra.
Det ska ju hända massa bra saker nu, sommar vafan. Till helgen blir det hundpassning, fast det hör nog till den bittra biten. Eller? Jag borde kanske tare lite lugnt på alkoholintaget. Men så trååååååååkigt ):. Känner mig som en 3-åring som inte får pilla i näsan vid matbordet. "MEN JAG VILLLL!!!!!!!!!"
Denna kamp mellan förnuft och idioti som ständigt pågår i hjärnan. Kan inte bara idioten få segra någon jävla gång?
Fan jävla helvete fetta. Svär på tok för mycket. Aslöjligt. Fan. Jag är en tönt.
Och jag behöver en kamera. Seriöst, för att överleva. Alla helger blir ett enda blurr annars, har ingen koll längre. Och kommer inte minnas folks studenter som speciella och blablabla. Må hända att man är skadad av all elektronik när hjärnan inte kan lagra minnen utan lite hjälp. Men..vad göra?
Vad göra?
Vad göra?
Vad göra?
Vad göra?
Vad göra?
Vad göra?
Vad göra?
Vad göra?
Vad göra?
Vad göra?
Säg deru!
Imorgon tar Alma studenten, dagen ingen trodde skulle komma. Ska vara så löjligt glad för hennes skull.
Och om en månad blir jag mig själv igen. No more energitjuv från andra och mig själv. Tror jag. Hoppas jag. Jobbar på't!
Fick känslan av att jag ville lägga upp lite klipp, foton och texter rörande djurrätt. Det finns få saker som gör mig så förbannad som att se ett djur lida. Varelser som inte har ett korn ondska i sig ska få uthärda människans grymma gärningar. I mina värsta stunder skulle jag antagligen kunna döda någon av asen som får en kick av att tortera och mörda djuren. Vill länka en video om vad mjölkkorna i Ohio går igenom varje dag, så kanske ni förstår. Men å andra sidan, till vilken nytta? Detta är ingen djurrättsblogg. Ingen hatblogg. Bara en askass blogg med en bitter tjej och en tokjöns till man som dyker upp tittsomtätt och länkar någon skithäftig houselåt. (Nerå, gillar dina dunkadunka låtar Johaaaaan.)
Så jag låter bli. För nu.
Cakefart!
AlmaDalma.
Alma. Alla borde ha en egen Alma. Att hon bor i Linné och har körkort är ju bara två av alla ting som gör henne till den fina människan hon är. Haha nerå.
Ville bara att hon skulle få lite plats här på bloggen, det är hon värd!

Jag var mycket bättre på kärleksförklaringar förr i tiden, men ni fattar grejen. Hon är bäst i världen, borträknat från mig. Och en fierce single lady, just saying.
Ville bara att hon skulle få lite plats här på bloggen, det är hon värd!

Jag var mycket bättre på kärleksförklaringar förr i tiden, men ni fattar grejen. Hon är bäst i världen, borträknat från mig. Och en fierce single lady, just saying.
Hurra.
Nu har jag det!
Lösningen till människans värsta fiende; ångest.
Att hålla sig sysslesatt. Och inte sysselsatt som i att lösa korsord, diska, platta håret eller dusha.
Nejnej, här snackar vi måla ett helt rum, kratta löv som en dåre, cykla till havet och tillbaka, storstäda hela sitt rum och strutta runt i byggvaruhus.
Kalla det flykt för det är precis vad det är och jag stormtrivs.
Känns gött. Asgött faktiskt. Bra dag. Bra.
Imorgon ska jag tydligen slinga Johans hår. Luktar det 1999?
Huromhelst SKA jag få fram en bild med hättan på huvudet. Tror det kan bli oförskämt roligt.
Godnatt!
Lösningen till människans värsta fiende; ångest.
Att hålla sig sysslesatt. Och inte sysselsatt som i att lösa korsord, diska, platta håret eller dusha.
Nejnej, här snackar vi måla ett helt rum, kratta löv som en dåre, cykla till havet och tillbaka, storstäda hela sitt rum och strutta runt i byggvaruhus.
Kalla det flykt för det är precis vad det är och jag stormtrivs.
Känns gött. Asgött faktiskt. Bra dag. Bra.
Imorgon ska jag tydligen slinga Johans hår. Luktar det 1999?
Huromhelst SKA jag få fram en bild med hättan på huvudet. Tror det kan bli oförskämt roligt.
Godnatt!
Silvia, jag är fäääärdiiiiiig!!
Bajskorv.
Denna dagen har varit en riktig pärs. På gott och ont.
Trött. Kraftlös. Energidöd. Utmattad. Men med 2 redbull och 878465945 powernaps under rocken orkade jag ändå stå på fötterna.
Cykla till jobb.
Vanlig hundskogspromenad.
Kortare eftermiddagspromenad.
Städ.
Skogspromenad, i köra-slut-på-sig-själv-tempo. Utan hund. SKITSEGT.
Cykla hem.
Trodde mina ben skulle vika sig. Men icke. Nu är jag...nöjd. Dricker kaffe och klappar mig själv på axeln.
Sen måste jag få hetsa lite om ett sinnesidiotiskt påhitt, MONARKI.
Alltså...suck. En lång, frustrerad, trött suck. Jag menar, är ni seriösa?!
Vi kan ju började med hur absurt det är att vi faktiskt har monarki år 2010. Bakåtsträvande skulle jag vilja kalla det, minst sagt. Att födas in i överflöd utan att ha gjort en enda vettig grej. Eller ah, besides att pluppa ut ur "rätt" muff.
Fast vänta, är den så himla rätt då?
Man får inte välja vem man vill gifta sig om det inte godkänns av någon/något/fanvetjag, någon som tydligen bryr sig på tok för mycket. Hur sjukt är inte det? Beslutet om vem man vill leva sitt liv med måste gå genom andra?
Hade Victoria fått gifta sig med en rullstolsbunden? Nemen guuud, hur hade det sett ut vid middagsbjudningarna? På nobelfesten? På det ärofyllda släktfotot?
Nej.
Jag tror inte det hade vart okej. Diskriminering är väl bara förnamnet.
För att inte tala om dom skulle få ett barn med någon form av utvecklingsstörning. Låt oss säga downs syndrom.
Hade vart så jäkla kul. Få in lite humor, värme och kärlek i hela den där stela och obekväma världen.
Vad är dom rädda för, att vara mänskliga? Kungen bajsar väl han med. Drottningen petar i nästan. Madeleine spyr säkert också när det blivit för mycket champagne. Och prinsen (?) kissar också på ringen när han är ute på krogen. Antar vi. Så sluta låtsas vara av annan art så kanske folk kan börja sympatisera med er.
Och att våra skattepengar delvis går till att betala deras nöjen och bröllop (!!!!) är...bajs. Det enda ordet jag kan komma på egentligen, för kungafamiljen. Bajs.
Ebba von Sydow, en tjej alla vet är störtförtjust i allt som har med kungligheter att göra, lugnar nu alla med att vi inte betalar så mycket som vi tror. 17 kr/person.
17 kr.
Blott ett tuggumipaket.
En halvblaskig latte på pressbyrån.
Inte ens ett lypsyl.
En riktigt fjuttig summa med andra ord. Men det spelar ingen roll.
Det spelar roll!
Tyst, göre inte alls!
För jag vill inte ge några pengar till monarkin. Inte ens 1 kr. Ännu mindre 17!
För det handlar liksom inte enbart om pengarna. Det är mer grejen i sig.
Alla dessa 17 spänn per skalle resulterar i ca 150 miljoner/år. Varav hälften dom inte ens behöver redovisa för. (Senast jag kollade. Kanske har ändrats, men jag tvekar.)
Tänk istället om dessa 17 kr/150 miljoner hade gått till något vettigt.
Bygga skolor för barn som inte har några.
Cancerforskningen.
Vården. Främst den psykiska.
Fattiga människor i hela världen.
Hemlösa.
Alla problem som finns här på jorden. Som hade behövt lite stöd, en knuff i rätt riktning.
Vad som helst! Där folk hade kunnat ha glädje av pengarna och inte bara en familj.
Och det ständiga motargumentet, "Men det visar en bra sida av Sverige! Kan leda till internationellt samarbete och blablabla."
Tror vi kan ge en bra sida av Sverige med annat folk. Som brinner för sina åsikter och inte behöver en långklänning med diamanter på för att fylla sin funktion.
Och missförstå mig inte nu, jag anklagar inte personerna direkt för att vara...bajs.
Dom är säkert astrevligt. Roliga. Smarta. (Kungen är inte inräknad. Come ååån, släng på en blöja och jag hade köpt att han var en förvirrad gubbe som rymt från psyket.)
Nerå, kanske inte.
Skulle kunna skriva mer om detta men håller nästan på att tråka ut mig själv. Då äre illa.
Här, se och njut.
Denna dagen har varit en riktig pärs. På gott och ont.
Trött. Kraftlös. Energidöd. Utmattad. Men med 2 redbull och 878465945 powernaps under rocken orkade jag ändå stå på fötterna.
Cykla till jobb.
Vanlig hundskogspromenad.
Kortare eftermiddagspromenad.
Städ.
Skogspromenad, i köra-slut-på-sig-själv-tempo. Utan hund. SKITSEGT.
Cykla hem.
Trodde mina ben skulle vika sig. Men icke. Nu är jag...nöjd. Dricker kaffe och klappar mig själv på axeln.
Sen måste jag få hetsa lite om ett sinnesidiotiskt påhitt, MONARKI.
Alltså...suck. En lång, frustrerad, trött suck. Jag menar, är ni seriösa?!
Vi kan ju började med hur absurt det är att vi faktiskt har monarki år 2010. Bakåtsträvande skulle jag vilja kalla det, minst sagt. Att födas in i överflöd utan att ha gjort en enda vettig grej. Eller ah, besides att pluppa ut ur "rätt" muff.
Fast vänta, är den så himla rätt då?
Man får inte välja vem man vill gifta sig om det inte godkänns av någon/något/fanvetjag, någon som tydligen bryr sig på tok för mycket. Hur sjukt är inte det? Beslutet om vem man vill leva sitt liv med måste gå genom andra?
Hade Victoria fått gifta sig med en rullstolsbunden? Nemen guuud, hur hade det sett ut vid middagsbjudningarna? På nobelfesten? På det ärofyllda släktfotot?
Nej.
Jag tror inte det hade vart okej. Diskriminering är väl bara förnamnet.
För att inte tala om dom skulle få ett barn med någon form av utvecklingsstörning. Låt oss säga downs syndrom.
Hade vart så jäkla kul. Få in lite humor, värme och kärlek i hela den där stela och obekväma världen.
Vad är dom rädda för, att vara mänskliga? Kungen bajsar väl han med. Drottningen petar i nästan. Madeleine spyr säkert också när det blivit för mycket champagne. Och prinsen (?) kissar också på ringen när han är ute på krogen. Antar vi. Så sluta låtsas vara av annan art så kanske folk kan börja sympatisera med er.
Och att våra skattepengar delvis går till att betala deras nöjen och bröllop (!!!!) är...bajs. Det enda ordet jag kan komma på egentligen, för kungafamiljen. Bajs.
Ebba von Sydow, en tjej alla vet är störtförtjust i allt som har med kungligheter att göra, lugnar nu alla med att vi inte betalar så mycket som vi tror. 17 kr/person.
17 kr.
Blott ett tuggumipaket.
En halvblaskig latte på pressbyrån.
Inte ens ett lypsyl.
En riktigt fjuttig summa med andra ord. Men det spelar ingen roll.
Det spelar roll!
Tyst, göre inte alls!
För jag vill inte ge några pengar till monarkin. Inte ens 1 kr. Ännu mindre 17!
För det handlar liksom inte enbart om pengarna. Det är mer grejen i sig.
Alla dessa 17 spänn per skalle resulterar i ca 150 miljoner/år. Varav hälften dom inte ens behöver redovisa för. (Senast jag kollade. Kanske har ändrats, men jag tvekar.)
Tänk istället om dessa 17 kr/150 miljoner hade gått till något vettigt.
Bygga skolor för barn som inte har några.
Cancerforskningen.
Vården. Främst den psykiska.
Fattiga människor i hela världen.
Hemlösa.
Alla problem som finns här på jorden. Som hade behövt lite stöd, en knuff i rätt riktning.
Vad som helst! Där folk hade kunnat ha glädje av pengarna och inte bara en familj.
Och det ständiga motargumentet, "Men det visar en bra sida av Sverige! Kan leda till internationellt samarbete och blablabla."
Tror vi kan ge en bra sida av Sverige med annat folk. Som brinner för sina åsikter och inte behöver en långklänning med diamanter på för att fylla sin funktion.
Och missförstå mig inte nu, jag anklagar inte personerna direkt för att vara...bajs.
Dom är säkert astrevligt. Roliga. Smarta. (Kungen är inte inräknad. Come ååån, släng på en blöja och jag hade köpt att han var en förvirrad gubbe som rymt från psyket.)
Nerå, kanske inte.
Skulle kunna skriva mer om detta men håller nästan på att tråka ut mig själv. Då äre illa.
Här, se och njut.
Och den som tror att det är svårt att hitta roliga bilder på kungen is in for a BIG suprise.
free stuff
Självkontroll sa du?
"Jag är för trött för att sova."
Så kan det låta. Ibland. Varje kväll. I min kub. Denna natten är inget undantag och jag inser hur lite själkontroll man har.
Klart att jag inte är för trött för att sova. Det är mer grejen att förflytta mig till sängen som känns SÅ JÄVLA JOBBIG.
Jag menar, ska jag behöver gå de 1,5 metrarna(?) när jag kan sitta här och glo in i datorskrärmen med suddiga ögon och tänka att jag sover? Verkar ju onödigt.
Fem minuter passerade. Jag lovade mig själv att få tummen ur om 10. En kvart gick. Vipps har man suttit och "vart påväg" i 2 timmar. Helt slut i huvudet efter att ha tagit sats i två timmar. Och ändå sitter jag kvar. Så långt till sängen!
Och inte bara det. Jag måste också;
-GÅ till toan.
-Borsta tänderna.
-Kissa, så att eventuell olycka förhindras.
-Tvätta bort sminket.
-Byta om.
-Släcka alla lampor.
-Lägga mig och hitta en bekväm position i sängen.
Vafan?! Jag orkar inte!
Okej.
Nu gör jag det.
Bah sådär.
Ett å två å TREEEE!!!
Så kan det låta. Ibland. Varje kväll. I min kub. Denna natten är inget undantag och jag inser hur lite själkontroll man har.
Klart att jag inte är för trött för att sova. Det är mer grejen att förflytta mig till sängen som känns SÅ JÄVLA JOBBIG.
Jag menar, ska jag behöver gå de 1,5 metrarna(?) när jag kan sitta här och glo in i datorskrärmen med suddiga ögon och tänka att jag sover? Verkar ju onödigt.
Fem minuter passerade. Jag lovade mig själv att få tummen ur om 10. En kvart gick. Vipps har man suttit och "vart påväg" i 2 timmar. Helt slut i huvudet efter att ha tagit sats i två timmar. Och ändå sitter jag kvar. Så långt till sängen!
Och inte bara det. Jag måste också;
-GÅ till toan.
-Borsta tänderna.
-Kissa, så att eventuell olycka förhindras.
-Tvätta bort sminket.
-Byta om.
-Släcka alla lampor.
-Lägga mig och hitta en bekväm position i sängen.
Vafan?! Jag orkar inte!
Okej.
Nu gör jag det.
Bah sådär.
Ett å två å TREEEE!!!
What is daat? Is daat a DEEEER?
Söndag.
Söndagen efter en helg som luktat ångest och uppgivenhet. Och lite avlopp, öl och bränt hår.
Fast...om jag har lärt mig något efter alla dessa år, månader, veckor, dagar åååååååsåvidare, äre att man behöver några pissiga helger hit och dit. För att verkligen kunna uppskatta de helger som får en att le ända in på torsdagsmorgonen. Sen att det känns skit i stunden är ju rätt självklart.
MEN!
Jag har inte bara grävt ner mig dessa dagar. Nejdå. Idag var jag ute och gick/sprang/dog uppe i skogen. Inget speciellt med det egentligen, förutom att jag fick något slags astmaanfall som aldrig tog slut. Vissa kallar det dålig kondition, jag ser det som en definitionsfråga.
När jag vart klar med självtortyren började jag lunka tilbaka mot cykeln. Allt var frid och fröjd. Musik i öronen. Ögonen vandrandes över träd och himmel. Då jag plötsligt hörde ett prassel. Mina instinkter talade om att detta prassel var något att uppmärksamma. Inget vanligt prassel, gjort av en fågel eller mus.
Jag vände mig om och där stod han. Kungen.
Haha, nerå. Skogens konung? Inte riktigt. Men nästan! Ett rådjur. En Hane. STOOOOOOR. Blotta 3 meter från mitt skräckslagna ansikte.
En slags skräckblandad förtjusning infann sig. Nyfiken och förbryllad, samtidigt redo att skita ner mig. Skulle jag stå kvar? Vänta ut honom? Springa för livet? Låtsas som ingenting och gå vidare?
Han verkade sur. På samma sätt som en gammal gubbe blir sur när barnen på gården väsnas för mycket.
"Jaha, ska du bara stå där och glo? Försvinn från min skog, jänte-helvete!", såg han ut att tänka.
Blängde på mig och jag bara väntade på att han skulle storma mot mig med sina horn och galna ögon.
Mumlade "eeeeeeh, faan. fan fan. Ojj. sådär. lugn och fin. Hej o hå. Jag går nu" och började backa bakåt.
Han stod kvar, blixstilla. "Yeah biatch, you walk away. And i ain't nevah wanna see you in mah woods again!"
Något i den stilen.
När jag hade försäkrat mig om att han inte följde efter drog jag en lättnadens suck. Ena dagen idioter i en bil, andra spontana rådjur i skogen. Världen är elak, som herr Grega säger.
Jaja, borde inte klaga. En adrenalinkick sitter ju ändå aldrig fel.
En låt också. Godnatt.
Söndagen efter en helg som luktat ångest och uppgivenhet. Och lite avlopp, öl och bränt hår.
Fast...om jag har lärt mig något efter alla dessa år, månader, veckor, dagar åååååååsåvidare, äre att man behöver några pissiga helger hit och dit. För att verkligen kunna uppskatta de helger som får en att le ända in på torsdagsmorgonen. Sen att det känns skit i stunden är ju rätt självklart.
MEN!
Jag har inte bara grävt ner mig dessa dagar. Nejdå. Idag var jag ute och gick/sprang/dog uppe i skogen. Inget speciellt med det egentligen, förutom att jag fick något slags astmaanfall som aldrig tog slut. Vissa kallar det dålig kondition, jag ser det som en definitionsfråga.
När jag vart klar med självtortyren började jag lunka tilbaka mot cykeln. Allt var frid och fröjd. Musik i öronen. Ögonen vandrandes över träd och himmel. Då jag plötsligt hörde ett prassel. Mina instinkter talade om att detta prassel var något att uppmärksamma. Inget vanligt prassel, gjort av en fågel eller mus.
Jag vände mig om och där stod han. Kungen.
Haha, nerå. Skogens konung? Inte riktigt. Men nästan! Ett rådjur. En Hane. STOOOOOOR. Blotta 3 meter från mitt skräckslagna ansikte.
En slags skräckblandad förtjusning infann sig. Nyfiken och förbryllad, samtidigt redo att skita ner mig. Skulle jag stå kvar? Vänta ut honom? Springa för livet? Låtsas som ingenting och gå vidare?
Han verkade sur. På samma sätt som en gammal gubbe blir sur när barnen på gården väsnas för mycket.
"Jaha, ska du bara stå där och glo? Försvinn från min skog, jänte-helvete!", såg han ut att tänka.
Blängde på mig och jag bara väntade på att han skulle storma mot mig med sina horn och galna ögon.
Mumlade "eeeeeeh, faan. fan fan. Ojj. sådär. lugn och fin. Hej o hå. Jag går nu" och började backa bakåt.
Han stod kvar, blixstilla. "Yeah biatch, you walk away. And i ain't nevah wanna see you in mah woods again!"
Något i den stilen.
När jag hade försäkrat mig om att han inte följde efter drog jag en lättnadens suck. Ena dagen idioter i en bil, andra spontana rådjur i skogen. Världen är elak, som herr Grega säger.
Jaja, borde inte klaga. En adrenalinkick sitter ju ändå aldrig fel.
En låt också. Godnatt.
burn
Ny header, det firar vi med lite keyboard cat.
ain't no doubt about it
Denna låt kommer bli sjukt populär, tror jag. Tror dock inte att det kommer bli en sommarplåga men kanske en klubbplåga? Men varsågoda o döm själva, bra är den i vilket fall.
01.53
Akta identitetskrisen. Vaärememig?!?!. Jag är 19 år, jag ska vara på toppen av mitt liv.
"Funnit sig själv" och allt det där. Men här sitter jag, en lördagskväll. Och grubblar. På hur man ska vara. Vad man ska säga. Vad man ska göra. Hur man ska orkar vara sig själv när det egentligen inte duger.
Jag borde fötts som hund istället, då jäklar hade jag vart grym. Kissat lite, nosat lite, luktat i folks skrev och sovit. Underbart.
Nerå, efter regn kommer solsken. Borde lägga mig och ha en skitbra dröm. Ja. Så får det bli.
På glatt återseende.
"Funnit sig själv" och allt det där. Men här sitter jag, en lördagskväll. Och grubblar. På hur man ska vara. Vad man ska säga. Vad man ska göra. Hur man ska orkar vara sig själv när det egentligen inte duger.
Jag borde fötts som hund istället, då jäklar hade jag vart grym. Kissat lite, nosat lite, luktat i folks skrev och sovit. Underbart.
Nerå, efter regn kommer solsken. Borde lägga mig och ha en skitbra dröm. Ja. Så får det bli.
På glatt återseende.
P.S
Den tjocka cyklisten.
Godkväll.
Det är fredag och jag sitter hemma. Själv. Varför trivs jag? Är det okej?
KLART det är okej. Som jag jobbat idag. Helt slut. Jobbade tillochmed efter jobbet. Målade rummet. Lite iaf. Med en liten pensel hahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahah
hahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahaahah
hahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahaha
hahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahaha
hahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahaahaha
hahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahah
hahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahaha
hahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahaha
hahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahaahaha. Skojj.
Sen hittade jag en roller. Lät som en fis varje gång man rullade med den. Också skojj.
Där stod jag, i en källare. Med en fisroller. Gapskrattandes. Åt fisljud. Med sexy bitch i bakgrunden. NRJ har ju blivit helt fantastiskt. Dom hade en dansk låt på topplistan. EN DANSK!!! Det ballar yyyyr.
På 3 timmar hann jag måla en halv vägg. Och några lister. Nästan lika bra som polska byggfirmor :D:DDPP;DDDD;p. (man får)
Hursomhelst!
Nattens dröm - herrejävlar. Så...så...så rå.
Alla, verkligen alla mina vänner var elaka och drev med mig. Kallade mig taskiga saker och snackade skit bakom ryggen/rumpen/vaden/hälen på mig. Det värsta av allt var när jag satt med Johan, Coffe, Alma och mamma. Dom berättade att folk kallade mig "Den tjocka cyklisten".
Jag kunde inte fatta det. Varför var folk så taskiga?!
Skulle göra en dramatisk gest och storma ut ur rummet, men påvägen ut får jag syn på en tjej från min gymnasieklass. Kände ett plötsligt hat och drog loss hennes hår. Hon log elakt eller något liknande.
Precis när folket skulle komma och trösta mig kom mamma in i rummet och väckte mig.
Var skitarg. Och sårad. Exposed. Naken. Rädd.
Mådde dåligt ända tills jag klev av bussen borta i Högsbo.
Sen ville jag inte cykla hem ))))))))))):
Annars har jag haft sjukt bra drömmar det senaste. Sånna man inte vill vakna upp ifrån. Lite som att se Avatar för att sen gå ut ur biosalongen och inse att man inte har en egen flygande fågelvarelse eller ett livsträd som gör crazy ass grejjer.
Ett riktigt antiklimax.
Här.
Är inget fibes-fan men coome ååån, man mår ju bra.
Det är fredag och jag sitter hemma. Själv. Varför trivs jag? Är det okej?
KLART det är okej. Som jag jobbat idag. Helt slut. Jobbade tillochmed efter jobbet. Målade rummet. Lite iaf. Med en liten pensel hahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahah
hahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahaahah
hahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahaha
hahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahaha
hahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahaahaha
hahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahah
hahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahaha
hahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahaha
hahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahaahaha. Skojj.
Sen hittade jag en roller. Lät som en fis varje gång man rullade med den. Också skojj.
Där stod jag, i en källare. Med en fisroller. Gapskrattandes. Åt fisljud. Med sexy bitch i bakgrunden. NRJ har ju blivit helt fantastiskt. Dom hade en dansk låt på topplistan. EN DANSK!!! Det ballar yyyyr.
På 3 timmar hann jag måla en halv vägg. Och några lister. Nästan lika bra som polska byggfirmor :D:DDPP;DDDD;p. (man får)
Hursomhelst!
Nattens dröm - herrejävlar. Så...så...så rå.
Alla, verkligen alla mina vänner var elaka och drev med mig. Kallade mig taskiga saker och snackade skit bakom ryggen/rumpen/vaden/hälen på mig. Det värsta av allt var när jag satt med Johan, Coffe, Alma och mamma. Dom berättade att folk kallade mig "Den tjocka cyklisten".
Jag kunde inte fatta det. Varför var folk så taskiga?!
Skulle göra en dramatisk gest och storma ut ur rummet, men påvägen ut får jag syn på en tjej från min gymnasieklass. Kände ett plötsligt hat och drog loss hennes hår. Hon log elakt eller något liknande.
Precis när folket skulle komma och trösta mig kom mamma in i rummet och väckte mig.
Var skitarg. Och sårad. Exposed. Naken. Rädd.
Mådde dåligt ända tills jag klev av bussen borta i Högsbo.
Sen ville jag inte cykla hem ))))))))))):
Annars har jag haft sjukt bra drömmar det senaste. Sånna man inte vill vakna upp ifrån. Lite som att se Avatar för att sen gå ut ur biosalongen och inse att man inte har en egen flygande fågelvarelse eller ett livsträd som gör crazy ass grejjer.
Ett riktigt antiklimax.
Här.
Är inget fibes-fan men coome ååån, man mår ju bra.
söndag
avsluta helgen med grill vid härlanda med min allra bästaste bloggkompis!
over n out
/J
over n out
/J
lördag
denna dag/kväll var sjukt spontan. på alla sätt o vis.
fredag
Jag orkar inte skriva någon kommentar om dagen. Hilda, orkar du? haha
projekt: Tapetsering
Ja nu ska det hända grejer. Tapetsering äre som gäller! Här får ni en före bild och när allt är klart kommer en efter bild. Nu skall alla t-shirtar ner, dem börjar bli lite dammiga efter cirka 2 år uppe på väggen.
Ska även slänga upp lite bilder från helgen, som för övrigt var helt grym.
over n out yao!
Ska även slänga upp lite bilder från helgen, som för övrigt var helt grym.
over n out yao!
Din tokjöns!
Fick ett ryck och ville skriva ett muntert inlägg om stereotyper. Sen bah "pallaaaaaaa". Så det blev inget.
Tänkte sen skriva om lite fina sommarplaner, också väldigt munternt. Men ja, palla.
Sen ville jag analysera finnar. Alltså människor från Finland. Fast...palla.
Kanske klargöra för alla hur sjukt jävla bra jag mår nu? Eller vänta...palla?
För när jag tänker efter är det så sinnesjukt tråkigt att läsa glada inlägg. Av glada människor. Som gör skitroliga saker. Och mår tipptopp hela tiden. Som plaskar och stänker käckhet så människorna i dess omgivning drunkar. En käckhetsdöd.
Glädje - hemska sak.
Nej, självklart inte. Glädje och lycka är ju den såkallade meningen med livet. (Alltså detta tjat om meningen med livet. Det finns ingen förbaskad mening med livet. Kan folk ge sig? Vi har satts på jorden för att vara en del av ett system. Precis som ett träd, en sjö, en blåval eller en myra. Våran "mening", eller snarare uppgift är att vara så vettiga människor vi bara kan. Inte göra onda ting mot varandra och fylla våra dagar med just, glädje. Så sluta tro att ditt kall är att bestiga världens högsta berg eller rädda alla världens utrotningshotade flugor.)
Hursomhelst, att läsa om just lycka och muntra ting är uppriktigt sagt FÖRJÄVLIGT.
Inte för att jag under några omständigheter önskar människan i fråga lidelse och olycka, enbart för att det är så sjukt tråkig.
Jaha, du är glad? Vad händer nurå?
Och ohja, visst har jag skrivit ärliga texter om hur underbart allt är osv osv osv. Läser de en månad senare och fnyser åt mig själv. Ingen bryr sig om att en fågel kvittrade lustig imorse eller att tanten på bussen var gullig mot dig. Inte ens jag!
Så nej. Inget går upp mot en riktig bitter, håglös och världshatande textvägg.
Eller så har jag bara ett förbittrat alter ego.
//Egentligen jäääätteglad shei som borde skaffa en dagbok istället. Med hästar. Och lås.
Tänkte sen skriva om lite fina sommarplaner, också väldigt munternt. Men ja, palla.
Sen ville jag analysera finnar. Alltså människor från Finland. Fast...palla.
Kanske klargöra för alla hur sjukt jävla bra jag mår nu? Eller vänta...palla?
För när jag tänker efter är det så sinnesjukt tråkigt att läsa glada inlägg. Av glada människor. Som gör skitroliga saker. Och mår tipptopp hela tiden. Som plaskar och stänker käckhet så människorna i dess omgivning drunkar. En käckhetsdöd.
Glädje - hemska sak.
Nej, självklart inte. Glädje och lycka är ju den såkallade meningen med livet. (Alltså detta tjat om meningen med livet. Det finns ingen förbaskad mening med livet. Kan folk ge sig? Vi har satts på jorden för att vara en del av ett system. Precis som ett träd, en sjö, en blåval eller en myra. Våran "mening", eller snarare uppgift är att vara så vettiga människor vi bara kan. Inte göra onda ting mot varandra och fylla våra dagar med just, glädje. Så sluta tro att ditt kall är att bestiga världens högsta berg eller rädda alla världens utrotningshotade flugor.)
Hursomhelst, att läsa om just lycka och muntra ting är uppriktigt sagt FÖRJÄVLIGT.
Inte för att jag under några omständigheter önskar människan i fråga lidelse och olycka, enbart för att det är så sjukt tråkig.
Jaha, du är glad? Vad händer nurå?
Och ohja, visst har jag skrivit ärliga texter om hur underbart allt är osv osv osv. Läser de en månad senare och fnyser åt mig själv. Ingen bryr sig om att en fågel kvittrade lustig imorse eller att tanten på bussen var gullig mot dig. Inte ens jag!
Så nej. Inget går upp mot en riktig bitter, håglös och världshatande textvägg.
Eller så har jag bara ett förbittrat alter ego.
//Egentligen jäääätteglad shei som borde skaffa en dagbok istället. Med hästar. Och lås.