"Jag är för trött för att sova."
Så kan det låta. Ibland. Varje kväll. I min kub. Denna natten är inget undantag och jag inser hur lite själkontroll man har.
Klart att jag inte är för trött för att sova. Det är mer grejen att förflytta mig till sängen som känns SÅ JÄVLA JOBBIG.
Jag menar, ska jag behöver gå de 1,5 metrarna(?) när jag kan sitta här och glo in i datorskrärmen med suddiga ögon och tänka att jag sover? Verkar ju onödigt.
Fem minuter passerade. Jag lovade mig själv att få tummen ur om 10. En kvart gick. Vipps har man suttit och "vart påväg" i 2 timmar. Helt slut i huvudet efter att ha tagit sats i två timmar. Och ändå sitter jag kvar. Så långt till sängen!
Och inte bara det. Jag måste också;
-GÅ till toan.
-Borsta tänderna.
-Kissa, så att eventuell olycka förhindras.
-Tvätta bort sminket.
-Byta om.
-Släcka alla lampor.
-Lägga mig och hitta en bekväm position i sängen.
Vafan?! Jag orkar inte!
Okej.
Nu gör jag det.
Bah sådär.
Ett å två å TREEEE!!!