Bajskorv.
Denna dagen har varit en riktig pärs. På gott och ont.
Trött. Kraftlös. Energidöd. Utmattad. Men med 2 redbull och 878465945 powernaps under rocken orkade jag ändå stå på fötterna.
Cykla till jobb.
Vanlig hundskogspromenad.
Kortare eftermiddagspromenad.
Städ.
Skogspromenad, i köra-slut-på-sig-själv-tempo. Utan hund. SKITSEGT.
Cykla hem.
Trodde mina ben skulle vika sig. Men icke. Nu är jag...nöjd. Dricker kaffe och klappar mig själv på axeln.

Sen måste jag få hetsa lite om ett sinnesidiotiskt påhitt, MONARKI.
Alltså...suck. En lång, frustrerad, trött suck. Jag menar, är ni seriösa?!
Vi kan ju började med hur absurt det är att vi faktiskt har monarki år 2010. Bakåtsträvande skulle jag vilja kalla det, minst sagt. Att födas in i överflöd utan att ha gjort en enda vettig grej. Eller ah, besides att pluppa ut ur "rätt" muff.
Fast vänta, är den så himla rätt då?
Man får inte välja vem man vill gifta sig om det inte godkänns av någon/något/fanvetjag, någon som tydligen bryr sig på tok för mycket. Hur sjukt är inte det? Beslutet om vem man vill leva sitt liv med måste gå genom andra?
Hade Victoria fått gifta sig med en rullstolsbunden? Nemen guuud, hur hade det sett ut vid middagsbjudningarna? På nobelfesten? På det ärofyllda släktfotot?
Nej.
Jag tror inte det hade vart okej. Diskriminering är väl bara förnamnet.
För att inte tala om dom skulle få ett barn med någon form av utvecklingsstörning. Låt oss säga downs syndrom.
Hade vart så jäkla kul. Få in lite humor, värme och kärlek i hela den där stela och obekväma världen.
Vad är dom rädda för, att vara mänskliga? Kungen bajsar väl han med. Drottningen petar i nästan. Madeleine spyr säkert också när det blivit för mycket champagne. Och prinsen (?) kissar också på ringen när han är ute på krogen. Antar vi. Så sluta låtsas vara av annan art så kanske folk kan börja sympatisera med er.
Och att våra skattepengar delvis går till att betala deras nöjen och bröllop (!!!!) är...bajs. Det enda ordet jag kan komma på egentligen, för kungafamiljen. Bajs.
Ebba von Sydow, en tjej alla vet är störtförtjust i allt som har med kungligheter att göra, lugnar nu alla med att vi inte betalar så mycket som vi tror. 17 kr/person.
17 kr.
Blott ett tuggumipaket.
En halvblaskig latte på pressbyrån.
Inte ens ett lypsyl.
En riktigt fjuttig summa med andra ord. Men det spelar ingen roll.
Det spelar roll!
Tyst, göre inte alls!
För jag vill inte ge några pengar till monarkin. Inte ens 1 kr. Ännu mindre 17!
För det handlar liksom inte enbart om pengarna. Det är mer grejen i sig.
Alla dessa 17 spänn per skalle resulterar i ca 150 miljoner/år. Varav hälften dom inte ens behöver redovisa för. (Senast jag kollade. Kanske har ändrats, men jag tvekar.)
Tänk istället om dessa 17 kr/150 miljoner hade gått till något vettigt.
Bygga skolor för barn som inte har några.
Cancerforskningen.
Vården. Främst den psykiska.
Fattiga människor i hela världen.
Hemlösa.
Alla problem som finns här på jorden. Som hade behövt lite stöd, en knuff i rätt riktning.
Vad som helst! Där folk hade kunnat ha glädje av pengarna och inte bara en familj.
Och det ständiga motargumentet, "Men det visar en bra sida av Sverige! Kan leda till internationellt samarbete och blablabla."
Tror vi kan ge en bra sida av Sverige med annat folk. Som brinner för sina åsikter och inte behöver en långklänning med diamanter på för att fylla sin funktion.
Och missförstå mig inte nu, jag anklagar inte personerna direkt för att vara...bajs.
Dom är säkert astrevligt. Roliga. Smarta. (Kungen är inte inräknad. Come ååån, släng på en blöja och jag hade köpt att han var en förvirrad gubbe som rymt från psyket.)
Nerå, kanske inte.
Skulle kunna skriva mer om detta men håller nästan på att tråka ut mig själv. Då äre illa.
Här, se och njut.

Och den som tror att det är svårt att hitta roliga bilder på kungen is in for a BIG suprise.