Tess, din förgrymmade unge.
Att ha hund är typ det bästa som finns, no doubt. MEN har man en hund som Tess så blir det en hel del komplikationer. Jag har släppt mobil-laddaren nu, hon är understimulerad och det är bara mitt fel. Borde inte lämnat henne med massa sladdar heller, bättre med en tuggleksak då. Anyways, var ute i skogen bakom huset nyss. Tänkte att det var bra att låta henne röjja av sig inför ikväll. Mycket riktigt sprang hon runt i snön som en illvetting, och använde Harry som någon form av hopphinder. Väl inne läger hon sig på rygg i knät och av en slump får jag syn på sporren. Klon hade åkt av? Hälften är kvar, och ut sticker en köttig pulpa. Hittade delen som lostnat, ser helt död ut inuti. Jävla människor som inte har tagit hand om hennes klor innan. Nu har jag iallafall klippt alla klorna rejält, på med blodstopp på pulpan och hoppas på det bästa. Thank god att det var sporren (klon som sitter en bit upp på benet), annars hade hon knappt kunna gå tror jag.
Typ såhär fint är det.
Kommentarer
Trackback