Skevaste dagen. Bra men ändå sämst.
På första promenaden var det så kallt att jag fick brainfreeze. På lunchen höll jag SERIÖST på att somna mitt i ett möte. Senare på lunchen trampade jag i bajs. På andra promenaden gjorde hundarna jag gick med ett sånt bamse-utfall att jag dratta på rumpan. Med en vacker publik av lite praktikanter och praoelever. Och ägaren till hundjäveln vi gick förbi. Jorå, jag skrattade och försäkrade alla oroliga ansikten att jag var juuust fine. Men min stackars, stackars stolthet. Helt krossad för några minuter där.
Stängde dagiset, vilken pärs. Kom hem, dödade en spindel. Bestämde mig för att bussoch spårvagnsträna Tess.
Och ja, man kan tro att hon inte gjort annat. Satt vid mina ben och chillade på det. Ändå bytte en kvinna plats. Hon kanske inte chillade tillräckligt? Borde ta med mig solglasögon, en drink och en solskärm nästa gång. Relaxed enough for you?
"Hon gillade inte dig.", tänkte jag men råkade säga högt. Hahaha, åh jag är en tönt.
Summan av kardemumman, praktikanterna har noll respekt för mig numera och jag har världens bästa hund!
Och lite musica på det.