Herregud.
Inte ens kaffekopp nr 3 lyckas sparka liv i min eländiga kropp en dag som denna.
Igår var det valborg, om någon gått miste om detta. En överskattad dag såklart, en åsikt alla över 15 år delar med mig skulle jag tro.
Men jag är nöjd. Kvällen började i Johans rum, allt i sin ordning. Vidare till Tollered, maddafakkin T-town. Eller något i den stilen. Satt en stund i glashuset för att sedan åka busstaxi in till stan. 800 spänn bah, men pengar har aldrig vart ett problem hehe.
Vidare till lokalen i gulheden där folk snubblade runt i strumplesten, fint. Hade dock velat se fitzloutfiten, dääämitt!
Stannade tydligen jäkligt länge där inne för det blev ljust ute. Fick för mig att klättra lite, bergsgetstyle! Detta resulterade i ett par praktfulla blåmärken på högerbenet. Jag som minns mitt fall som rätt graciöst, ki fick jag.
Hursomhelst så strosade jag och Johan ner till wavrinskys plats. Ja, den löjliga med en enorm knappnål i marken. Jag fattar inte grejjen. Kanske var ett försök av Sverige att skapa sitt egna lilla "lutande tornet i Pisa" hehehehe. Som det förbaksade hjulet nere vid hamnen, luktar det dålig imitation av London Eye?
Jaja, slutade med att vi fick ringa varsinn taxi och åka hem. Jag och chauffören drog inte riktigt jämt och när han började argumentera om varför skinn är bättre än syntetiska material (ungefär i denna stilen, "Men hörru, det är ju bekvämare! Djur finns det massvis av, du är väl inte rädd att dom ska ta slut? höhöhöhnöffnöffhöhö.") bestämde jag mig för att va tyst. En underbar, genomträngande tystnad. Jävla gubbfnask.
Sådärja! En sammanfattning senare och jag är lite piggare. Skulle med andra ord faktiskt orka ställa mig upp, gå på toa och gå tillbaka om så önskades. Men nä, sitter bra här.
Ikväll vill jag makea party in city, yaya?
Det blir nog bra, herrå!

ps. fan vad jag saknar min kamera. buhu.