Haha, kan inte låta bli att känna mig som en efterbliven 6-åring vars vardag hålls upp av andra. I detta fall Johan och Madde? Kanske borde tilltala dom mamma och pappa. Kult att min biologiska mamma ringde imorse och påminde mig om att duscha, byta lakan och slänga sopor, bör nämnas att jag inte fullbordat någon av dessa saker, filth!

Åh, vill vara rik. Grejen är att jag är så förbannat lat, speciellt näre kommer till papper och byråkrati. Var på handelsbanken för att öppna upp ett konto till min ack så seriösa firma och det gick ju bra. Det enda som saknades var en affärsplan, nedskriven. På plats verkade det inte så svårt, "Amen självklart, jag mailar in den ikväll!"

Men det är något med papper, vita blad med viktigheter liggandes på dom. Blir helt besvärad. Men okej, imorgon skickar jag in den, så kan jag käka frukost i övermorgon.

Ibland tänker jag på folk med vanlig inkomst. Tänk vad dom kan göra, TÄNK! Köpa mat regelbundet, köpa kläder(!!), använda parfym, köpa nytt smink när mascaran börjar lukta död pungråtta, fika på schtan, komma till krogen nykter och gå därifrån full, använda sköljmedel, köpa saker med kortet och inte myntburk, fixa sitt hår om det skulle ha skepnaden av ett fågelbo, resa, köpa roliga saker till sina djur, alltid ha kaffe hemma och inte bara efter en bra pensionatshund-vecka, känna tryggheten att det alltid kommer finnas toalettpapper, köpa B12-tillskott om man nu har brist på det så man slipper vara så löjligt trött hela tiden OSV, ni gettar the picture så att säga.

Missförstå mig rätt nu, jag är inte ens bitter. Nästan lite fnissig. Lite som att sticka en halsduk, i början är det asjobbigt. Det blir knutar och man kör fast hela tiden. Till slut orkar läraren inte hjälpa en längre så man tar saken i egna händer och fortsätter "sticka." Efter ett tag ser garnklumpen i dina händer ut som allt annat än en halsduk men nu är det bara skrattretande. För jobbigt, för länge är tydligen gott för själen. Nu ska jag sova, igen. Hurra!